Immunoprofylax
Först – konstitutiva försvaret; makrofager, dendriter, granulocyter
Sen – adaptiva försvaret – B-celler, Th-celler, Tc-celler och AK
|
Aktiv immunisering
|
Individen utsätts för ett antigen och immunförsvaret reagerar på detta och bildar minnesceller mot antigenet. Vaccination. Ibland livslång.
|
|
Passiv immunisering
|
Vi ger t.ex. antikroppar till en patient för att hjälpa denne att bekämpa infektionen. Kan sitta i ett par månader.
|
Krav på vaccin;
-
Ge svar - Vaccinet ska aktivera det konstitutiva försvaret som i sin tur kan aktivera det adaptiva svaret. Ibland måste adjuvanter användas – tillskott som förstärker immunsvaret (mest alun).
-
Ge rätt typ av svar – IgA om patogenen finns i mucosa,
-
Ge svar på rätt ställe – magen? Luftvägarna?
-
Stimulera minnescellsbildning – innebär ofta att Th ska aktiveras
-
Inte skada värden
-
Gärna;
-
Oral administrering
-
Klara rumstemperatur
-
Behöver inga boosters
Det är också viktigt att tänka på att antigenet som vi introducerar i kroppen verkligen finns tillgängligt på patogenen vi försöker vaccinera emot. T.ex. om proteinet är denatuerat så kan veckningen ha förstörts och gömda epitoper komma fram. AK mot dessa kommer inte kunna binda till patogenen.
Minnesceller
Finns i högre koncentration. B-celler har förändrad fenotyp (adhesionsmolekyler, kemokinreceptorer osv) pga affinitetsmognad.
Har switchat – producerar IgG, IgE, IgA istf IgM+IgD
Typer av vaccin
Vaccin generellt kan vara av följande typ
-
Levande, attenuerat (försvagat) – billiga, men måste hållas kallt, behöver inte adjuvant. Kan försvagas genom att passera genom en annan värd som är så enkel att vara i att alla virulensfaktorer tas bort.
-
Inaktiverat virus – formalin, kokat – kan ge ett något mindre realistiskt svar
-
Subkomponent, t.ex. toxioid (icke-verksam del av toxinet) eller kapselns polysackarid
-
Konjugeras ibland med en molekyl som man vet att immunförsvaret reagerar mot, t.ex. tetanus-toxoid: man vet ju at alla är vaccinerade mot tetanus redan.
-
Peptider som presenteras på MHC
-
Rekombinerade virusproteiner – framtagna på lab
-
DNA-virus – experimentellt – fördelar - värmestabilt
Adjuvant – molekyl som stimulerar immunförsvaret och ökar effekten av ett vaccin. Ofta används oljor, aluminiumsalter och delar av viruskapsider.
ProAPC - Professionella antigenpresenterande celler är viktiga för att aktivera naïva T-celler. T-cellen måste få två signaler för att aktiveras. Signal 1 är MHC-II + peptid och signal 2 är co-stimulerande molekyler (CD80, CD86,med CD28, CD40 med CD40L). Får T-cellen endast signal 1 kommer den att gå i apoptos.
Dendriter, makrofager, B-celler [MHC class one is on everyone – på alla celler med kärna]
Immunreaktion – En B-cell stöter på sitt antigen som binder till BcR och internaliseras. Väl inne i cellen bryts antigenet ner och B-cellen presenterar peptider av antigenet på sin MHC-II. Th-cellen binder till MHC-II och stimuleras även av co-receptorer, utsöndrar cytokiner (IL-4) som får B-cellen att differentiera till en antikroppsproducerande plasmacell.
TI-2 – T-cell independent antigen – dessa antigen kan aktivera CD+ B1-celler utan att någon Th-cell. Endast IgM produceras dock, ingen switchning kan ske så ej heller minescelproduktion, eller affinitetsmognad. En T-cell kan dock inducera switchning mha cytokiner.
Alla vacciner ger en infektion! Man försöker hålla den minimal och lokal. Ingen risk för infektionssjukdom när man ger avdödat eller subkomponent vaccin, men man får inte glömma bort risken för autoimmuna komplikationer.
Bakteriella vaccin
Barn får DTP
|
Difteri
|
Luftvägsinfektion. Människa till människa-spridning. Ger ”äkta krupp”. Toxinet är ett AB-toxin. Vaccinet består av inaktiverat toxin (toxinoid)
|
|
Tetanus
|
Bakterien finns rikligt i jord, hästavföring, djurbett. Symtomen är kram, t.ex. 'lock-jaw'. Toxin hämmar hämmande interneuron. Vaccinet är en toxinoid och duration är 5-10 år.
|
|
Pertussis
|
Kikhosta, pipande inandning. Vaccinet är ett subkomponentvaccin.
|
Övriga vaccin
|
Hemofilus influenza
|
Bakterie som koloniserar nasofarynx, orsakar ofta otit och sinuit. Kan även ge meningit hos barn. Vaccinet är bakteriekapseln konjugerad med polysackarid. Alla barn.
|
|
Tuberkulos
|
1/3 av alla människor är infekterade. Pulmonär infektion som kan spridas till hjärnhinnor. Ofta ses en silent infection. Vaccinet kallas BCG efter de som upptäckte det och är en attenuerad bakterie.
Beroende på barnets utsatthet, vilket ofta är synonymt med härkomst, kan de få detta vaccin. Man vet inte om det är bra.
|
|
Meningokocker
|
50.000 dödsfall årligen globalt. Vaccinet är ett kapselkonjugat.
|
|
Streptokockus
pneumoniae
|
Ger luftvägsinfektion, otit och sinuit. Vaccinet är ett kapselkonjugat för barn, endast polysackarid för vuxna (över 2 år). Ges numera till alla barn.
|
Problem med vaccin
Antigenic drift – slumpvisa mutationer i antigenet kan göra att immunförsvaret inte känner igen patogenen.
Antigen polymorfism, -diversitet eller -variation – ibland finns patogenerna med olika antigen, om vi vaccinerar mot ett antigen kan vi fortfarande vara mottagliga för de övriga.
Fel typ av svar – kortlivat, icke-skyddande, autoimmunt.
Kostnadseffektivitet – är det billigare för samhället att vaccinera än att behandla de som kommer att få sjukdomen?
Vaccin – skiljer sig från andra behandlingar
Eftersom det ges till friska personer är det viktigt maximalt ger få bieffekter och eftersom det ofta ges till en stor grupp individer måste riskerna vara minimala.
Vi måste fortsätta vaccinera – även när sjukdomen inte finns i samhället – annars poppar den upp igen. Det är svårt att mäta vacciners effektivitet bl.a. eftersom andra, snarlika, sjukdomar kan ta kål på både vaccin- och kontrollgruppen – då får vi en falskt sänkt eller höjd skyddande effekt.
Virusvaccin
Barndomsvaccin
|
Polio
|
4-5 doser inaktiverat virus. Vaccinet odlas i apnjure. I USA ges ett attenuerat virus som ges oralt. Några fall av vaccininducerad polio har dykt upp. I Afrika är det ett kjempeproblem.
|
|
MPR
|
Mässling, påsjuka, röda hund, 2 doser. Levande försvagade vaccin. Påssjukeviruset har många genotyper – ej optimalt skydd.
|
|
Hepatit B
|
Subenhet, HBsAg, 3-4 doser till riskgrupper (barn med utländsk bakgrund).
|
|
HPV
|
Till flickor i 10-12-årsåldern. Riskfaktor för cervixcancer.
|
Andra
|
Influensavaccin
|
Odlas i ägg och inaktiveras sedan med formallin. Man använder sig av influensastammar som cirkulerar i Sydostasien och Australien.
Biverkning – Guillain-Barré-syndrom – reversibel förlamning som börjar i nedre delen av kroppen
|
|
HAV
|
Formalinavdödade helvirioner. Ges ibland tillsammans med HBV-vaccin (twinrix)
|
|
Varicella Zoster
|
Levande, attenuerat virus. Ges till individer över ett år som inte haft vattkoppor. Man ska skydda immunosupprimerade och gravida.
Viruset ger först vattkoppor och ligger sedan latent för att kunna bryta ut som bältros, utslag som följer dermatomen.
|
|
Rabies
|
Inaktiverat virus, ges innan resa till endemiska områden eller som
postexponeringsprofylax tillsammans med antikroppar.
|
|
TBE
|
Tick-borne-encephalitis. Man ger en låg dos inaktiverat virus eftersom man är rädd för biverkningar → endast 5 år duration.
|
|
Gula febern
|
|
|
Japansk encefalit
|
odlas i aphjärna. Allt att säga om den saken. Dock: korsreativitet med TBE: om man blivit vaccinerad mot detta, kan det vekra som om man har eller haft TBE, eller är vaccinerad.
|
Biverkningar till vaccin
Infektiösa vaccin kan ge feber, feberkramper, exantem, parotissvullnad och encefalit. Allergiska reaktioner kan uppstå mot ägg, kalvproteiner eller antibiotika. Man kan även få allergi mot konserveringsmedel.
Anestetika
'preparat som tar bort smärt-, tryck-, beröring- eller temperaturkänsla.'
Narkos
|
Anelgesi
|
Smärtlindring, viktigaste delen i narkosen
|
|
Anestesi
|
'att inte känna', nervblockader, ryggmärgsbedövning – spinal och epidural
|
|
Muskelrelaxant
|
T.ex. vid intubation, eller för att återställa en luxation. Ges i princip bara till folk som är sövda.
|
|
Induktion
|
av narkos är starten, nedsövningen
|
|
Avslutning
|
Man ska inte vara sövd längre än nödvändigt. Eventuell relaxantia måste vara övergången.
|
Narkosjournal – egentligen bara en lista där man registrerar vad som ges, BT, puls osv.
Ett bra anestetikum bör ha snabb insättning och snabb utsättning, det blir lättare att styra då. Man ger kontinuerlig tillförsel genom motorsprutor eller inhalation. Inhalation är klassiskt sövningsmedel, men vi vet fortfarande inte varför man somnar.
Inhalationsanestetika
De olika narkosmedlen har olika fettlöslighet. Ju mer fettlösligt, desto snabbare effekt. Man använder en respirator. LM har olika löslighet till blod också, kallas blodgaskvot. Låg löslighet i blod ger snabb insomning och snabb uppvakning (lustgas t.ex.).
MAC – minimal alveolar concentration – det procentuella värdet man har i slangarna för en gas där 50% av gruppen somnar.
|
Halogenerade etrar
|
Analgesisk och anestetisk verkan. Viss muskelrelaxerande effekt.
Bieffekter: andningsdepression, BT-fall (pga perifer vasodilatation)
Hjärtsjuk eller uttorkad patient kan få stora BT-fall
|
|
Lustgas N2O
|
Starkt, snabbverkande analgetikum. Värdelöst som anestetikum.
Liten effekt på BT.
Lustgasen är inert och bryts inte ned – samma farmakokinetik i alla
|
IV-anestetika
Mest använda. Det finns tre typer;
|
Barbiturater
|
Ex tiopental. Mycket snabbverkande, lämpar sig endast för induktion. Man somnar inom 30-40 sekunder och durationen är ca 5 minuter. T½ är 11h – läkemedlet ansamlas i fettväv, först hjärnan, sen övrig fettväv.
Effekter; central andningspåverkan, BT-fall (pga vasodilat och hjärtpåverkan)
|
|
Proprofol
|
Anestetikum, ej analgetikum.
Anslagstid 30s, duration 5 min. T½ 30 minuter. Ersätter mer och mer barbituraterna. Man kan sedera i flera dygn med detta.
Biverkningar – andningsdepression och BT-fall, euforisk effekt vid uppvaknande. Delvis muskelrelaxantia.
|
|
Ketamin
|
Vattenlösligt.
Ger dissociativ anestesi – patienten kan ha ögonen öppna och göra små ljud och rörelser.
Har en mycket kraftig analgesisk effekt. Enda IV-LM som ger både analgesisk och anestetisk effekt. Kan administreras intramuskulärt och IV.
Inget blodtrycksfall – snarare ökning. 'Traumaanestetikum', respiratoriskt stimulerande och bronkodilaterande.
Biv – ofta hallucinationer vid uppvaknande.
|
Muskelrelaxantia
|
Icke-depolariserande
Curare, pavulon ®
|
Kompetitiv nikotinreceptorantagonist. Leder till att att motornervändplattan inaktiveras. Bryts ned av AChE. Slår till på 1-2 minuter, duration från 15 minuter – flera timmar
|
|
Depolariserande LM
|
Succinylkolin fungerar som ACh (partiell agonist), men bryts ej ned av AChE → depolarisationen kvarstår och membranen blir ej mottagliga för nya impulser.
Anslag 30s, duration 5 minuter. Används när det är bråttom bråttom.
|
Lokalanestetika
LM som reversibelt hämmar excitation och fortledning i nervterminaler i perifera nerver och ryggradens nervrötter och därmed upphäver nociception.
|
Estrar
|
Äldre, instabila i lösning, allergena, metaboliseras av esteraser i blod.
Finns bara en idag och den tillreds på apoteket.
|
|
Aminer
|
Nyare, stabila i lösning, ickeallergena, metaboliseras i levern av CYP.
Lidokain – injektion, spray, EMLA. Antiarrytmetika. ↓Hostreflex
Prilokain – emla, IVRA
Bupivakain – injektion, ffa epiduralt
|
Verkningsmekanism
Små omyelinserade nerver blockeras först.
Denna ordning; smärta, temperatur + beröring, motorik. [C + Aδ, B+ Aγ, Aα + Aβ].
LA blockerar natriumkanaler och ger en minskad depolarisering. De är alla svaga baser och ansamlas i cellen (där pH är lägre än utanför). De binder till Na-kanalerna från insidan.
Vid ett lågt extracellulärt pH som i inflammerad vävnad, abscesser och acidos kommer en mindre del av läkemedlet att gå in i cellen och effekten blir lägre.
LA effekt beror bl.a. på;
|
pka - värde
|
Joner har mycket svårare att passera membran.
pka nära 7 → ↓jonisering → snabbare upptag i nervcellen
|
|
Potens
|
Högre fettlöslighet ger högre potens
|
|
Duration
|
↑proteinbindningsgrad → ↑duration
↑proteinbindningsgrad → svårare att gå över placenta
|
User dependence – Rub it in. LA binder bäst till aktiva/inaktiverade natriumkanaler (jmft med vilande) och man får större effekt i aktiv vävnad. Massera stället för mer effekt snabbt.
Kärlpåverkan
Man sprutar LA nära nerven där man vill ha effekt. Blodet tar upp och transporterar en del av LM. I låg dos har LA en vasokonstrikterande effekt men i hög dos är det vasodilaterande (alfa-adrenerga receptorer blockeras), och det är till de nivåerna man administrerar.
Man tillsätter ibland adrenalin som en vasokonstriktor för att få längre duration, djupare blockad, minskad absorption och toxicitet. Adrenalinet kan också fungera som en markör för om man injicerar i ett kärl – träffar man ett kärl får patienten pulsstegring som avslöjar att kanylen ligger fel. Användbart vid epidural administrering där det finns mycket kärl och man ger stora doser, som vekrligen inte får hamna i blodet. Adrenalin får inte tillsättas till ändartärer – det kan leda till ischemi. Ex, fingrar, tår, penis, öron och näsa. Man undviker också att ge adrenalin till gamla och hjärtsjuka.
Mepivacain behöver inte adrenalintillsats.
Farmakokinetik
Absorption beror på dos, injektionsställe, vasoaktiva egenskaper hos LM och om vi tillför vasokonstriktor.
Intercostalt – hög cirkulation, stort upptag – vi behöver ge mycket stor dos.
Denna ordning är det ungefär;
Intercostalt > Epiduralt > plexus brachialis-blockad > infiltration > spinalt
Distribution; till organ med hög blodgenomströmning (hjärta, hjärna, lever)
Metabolism; estrar bryts ned av esteraser i plasma. Kokain (? ester?) och amider bryts ned i levern.
Administreringssätt
|
Ytanestesi
|
Lidokainsalva vid katetersättning i urinblåsa, gurgelvätska för smärta i munnen, spray när man ska titta i näsan
|
|
Infiltration
|
Subcutan injektion
|
|
IVRA
|
Intravenös regional anestesi. Man stasar av armen eller benet och injicerar LA IV.
|
|
Plexusblockad
|
Man sätter elektrisk nål mot nerven, och ser att det rycker på rätt ställe innan man pumpar in medicinen. Detta för att man ger stora doser, och befinner sig nära blodkärl som kan transportera snabbt.
|
|
Spinal anestesi
|
LA injiceras in i CSF.
|
|
Epidural anestesi
|
”På duran”, utanför dura mater.
|
Biverkingar
Oftast pga IV-injicering av misstag – aspirera innan detta sker!
CNS – oro, agitation, domningar, nystagmus. Koma, andningsdepression.
Hjärta – myokarddepression, hypotoni, arrytmier
Nervtoxiskt – spruta nära nerven, inte i.
Fel? Avbryt injektion, ropa på hjälp, syrgas till pat.
Opioidanalgetika
Opiat – tillhör morfingruppen.
Opioid – binder till opioidreceptorn (endogen – enkefalin, endorfin, dynorfin)
|
Nociceptiv
|
Nocicetorerna svarar på stimuli – syra, värme, kyla, mekanisk skada. Opioider dämpar smärtan bra.
|
|
Inflammatorisk
|
Svårare att dämpa, första hand NSAID sen opioider
|
|
Neuropatisk
|
Smärta pga skadat nervsystem – efter perifer nervskada, fantomsmärta, carpaltunnelsyndrom. TCA och NMDA-antagonister används. Opioider har dålig effekt.
|
|
Idiopatisk
|
Antagligen pga problem i den nedåtstigande, smärtmodulerande banan. Opioider har effekt.
|
Opioidreceptorer
Alla receptorerna är G-proteinassocierade. Agonist leder till hämning av cAMP-syntes, öppnande av kaliumkanaler → hämmat kalciuminflöde → hyperpolarisering → minskad vesikelfrisättning.
µ (My)-receptorn medierar både analgesieffekterna och biverkningarna.
δ (Delta)-receptorn har mest perifera effekter, medierar t.ex. förstoppning.
κ (Kappa)-receptorn är troligen viktigast (tillsammans med my) på spinalnivå.
Farmakodynamik
|
Perifert vid inflammation
|
My-receptorerna på nervändar blir tillgängliga för opioider
|
|
Ryggmärgens dorsalhorn
|
Primärafferenters transmittorfrisättning minskar (glutamat, subst. P)
Uppåtstigande neuron hämmas.
GABAerga, hämmande, interneuron stimuleras förm genom disinhibition.
|
|
Förlängda märgen, rostral ventral medulla
|
Nedåtgående, smärthämmande system aktiveras (5-HT, enkefalin)
(eventuellt kan längre tids morfinbruk aktivera nedåtgående smärtstimulerande system)
|
|
Mellanhjärna
Periakveduktala gråsubstansen (PAG)
|
Aktivering av nedåtgående smärthämmande system
|
|
Limbiska systemet
|
Cortex cinguli. Påverkar den affektiva smärtupplevelsen. ”Jag känner smärtan men den berör mig inte lika mycket."
|
Effekter, bra och dåliga
|
Analgesi
|
Hämmar nociceptiva impulser på spinalnivå och i hjärnan
|
|
Sedering
|
Uppmärksamhet, fysisk och psykisk prestationsförmåga ↓
|
|
Humörförändringar
|
Ofta eufori, ibland dysfori
|
|
Hostdämpning
|
Framförallt kodein – påverkar hostningscenter i CNS
|
|
Andning
|
Depression → kemoreceptorer (mäter CO2) i medulla oblangata blir mindre känsliga.
|
|
Mios
|
Morphine – fine pupils pga dämpning av n occulomotorius
|
|
Kräkning / illamående
|
Stimulering av kemoreceptorer i area postrema, försvinner efter ett par dagar. Kan motverkas med antiemetika som antihistamin
|
|
GI
|
↑ tonus, ↓ peristaltik. Förstoppning vanligt vid längre bruk. Den rent perifera agonisten loperamid (immodium) används mot diarré.
|
|
Gallgångar
|
↑ tonus. Ge inte opioider vid gallsmärta.
|
|
Urinvägar
|
Kan ge urinretention och ökade besvär vid njursten.
|
|
Histaminfrisättning
|
↑. Kan ge urtikaria (nässelfeber), klåda, bronkokonstriktion och hypotension pga vasodilatation perifert.
|
|
Hormonellt
|
↓ADH ↓LH
|
Toleransutveckling
Vid upprepad administrering kommer CNS-effekterna att minska (ökad tolerans). Man behöver ge större doser för att uppnå samma smärtlindring. Toleransutveckling sker inte på de perifera effekterna och ihållande konstipation kan tvinga en att avbryta behandlingen.
Abstinens
-
Snuva
-
Gäspningar
-
Köldkänslor
-
Hyperventilation
|
|
Abstinens kan utlösas explosivt av opioidantagonisten naloxon, och även av den partiella agonisten buprenorfin (subutex (R)), om given i för hög dos.
Behandling av beroende
Metadon är en opioid med längre tillslagstid som ges till fd heroinister. Ger mindre kick och minskar abstinensbesvären.
Buprenofin är en partiell agonist.
Clonidin är en alfa-2-agonist som minskar sympatikusmedierade abstinensbesvär.
Förgiftning
Ytlig andning, mios, bradykardi, hypotermi och avsaknad av reaktion på yttre stimuli – koma. Behandling görs med Naloxon eller Naltrexon, vid behov upprepade doser. Abstinenssymtom uppstår, dessa är en stor påfrestning för kroppen – övervaka!
Farmakokinetik
Man kan administrera morfin intramuskulärt, subkutant, intravenöst, peroralt, intratekalt och epiduralt. Intrathekalt ges 1% av p.o. dos och epiduralt ges 10% av p.o. Vid dessa spinala administreringsformer finns en risk för sen andningsdepression.
Peroral administrering ger ca 40% biologisk tillgänglighet – man ger ca 3 gånger större dos än vid i.v. tillförsel.
Morfinet metaboliseras genom glukuronidering till morfin-3-glukuronid som är inaktivt och morfin-6-glukuronid som är aktivt. Eliminering är genom njurarna – individer med njursvikt måste eventuellt få en reducerad dos.
Morfinlika opioider
|
Kodein
Prodrug – 10% av morfins potens.
Kodein → morfin av Cytokrom P450-enzym.
Kombineras ofta med ASA/paracetamol.
P.o.-administrering ca 30mg
Obetydlig eufori
Måttligt beroendeframkallande + andningsdeprimerande
Hostdämpande
Förstoppning, gallvägskolik (? det finns väl inga gallvägar i kolon?)
|
Heroin
Missbrukarpreparat – full agonist.
Ffa IV-administrering (rökning + sniffning)
Mer fettlöslig än morfin → störe kick
Kortare halveringstid
Kraftigare abstinensbesvär
Snabbare bereondeutveckling
Heroin deacetyleras till morfin som sedan glukuronideras
|
Syntetiska derivat – kemiskt olika morfin
|
Petidin
Kortare verkningsduration jmf med morfin
Antikolinergeffekt – ev muntorrhet och synstörningar men minskar risk för spasm i gall- och urinvägar
|
Fentanyl
Mycker mer potent än morfin
Kort halveringstid (1-2h)
Ges IV vid kirurgis ingrepp
Kan ges i plåsterform pga den höga potensen och höga fettlösligheten – effekt i tre dygn.
|
|
Dextropropoxifen
Effekt lik kodein, men längre duration.
Farligt att kombinera med alkohol.
|
Ketobemidon (ketogan)
Verkar på opioidreceptor samt NMDA-glutamat-receptor vilket kan vara av betydelse för att förhindra uppkomst av kroniska smärttillstånd
Bra alternativ vid njursvikt
|
|
Buprenorfin
Blandad full och partiell agonist på olika opioidreceptorer, partiell på my – ger inte samma analgesieffekt som morfin.
Mindre beroendeframkallande
|
Tramadol
Låg potens som opioidreceptoragonist.
Fungerar även som NA och serotonin-upptagshämmare vilket tros bidra till den analgetiska effekten.
Svagt andningsdeprimerande.
|
Kloka listan rekommenderar kodeinkombinationen Citodon (inkl paracetamol) vid kortare behandling. Vidare rekommenderas morfin och buprenorfin framför övriga preparat.
Kondenserad farmakologi
|
Diabetes typ I
|
Snabba, medellångverkande och långverkande insulin-LM finns. Ibland kombineras två stycken. De långverkande kan t.ex. vara i suspensioner.
|
Diabetes typ II
|
Diet, motion
|
↑ glukosupptag perifert
|
|
Biguanider (metformin)
|
↑ perifer känslighet för insulin – stimulerar AMP-aktiverat proteinkinas ('energisensor')
|
|
Thiazolidindioner:
Glitazoner
|
Binder PPARγ-receptorer i fettväv → ökad lipogenes → visceralt fett → subcutantfett
|
|
Sulfonureider, som Glipizid
|
Stimulerar insulinfrisättning ifrån beta-celler. Kräver funktionella betaceller
|
|
Arkarbos
|
Alfa-glukosidashämmare – hämmar spjälkningen av komplexa kolhydrater i tarmen.
Biverkning – magont, diarré.
|
Fetma – farligt! - ↑ risk för hjärtkärlsjukdom, cancer och diabetes (4x)
|
Orlistat (xenical)
|
Hämmar gastrointestinala lipaser
Biverkningar – diarré
|
|
Sibutramin (reductil)
|
Minskar aptit.
Hämmar återupptag av NA, serotonin och DA i hypothalamus (hunger- och mättnadscentrum)
|
|
Rimonabant
|
Antagonist på cannabinoidreceptorn (belöningsreceptor) → ökad sucidrisk.
Positiv effekt på perifer insulinkänslighet.
Tänk – marijuana rökning kan ge upphov till munchies. Dämpa dessa med antagonist.
|
|
Leptin
|
Ett hormon som frisätts ifrån fettväv och ger mättnadskänsla. Koncentrationen leptin är relaterat till hur mycket fett man har. Många feta har höga koncentrationer men har utvecklat resistens mot det.
Vissa (ffa barn) har fel i detta hormon och får låg utsöndring – de är hungringa jämt typ. Hos dessa kan hormontillsatts hjälpa, tyvärr inte många fler..
|
|
GLP-1
Glucagon like peptide
|
Bildas i tarmslemhinnan och frisätts efter måltid. Det förstärker insulinets effekt, fördröjer magsäckens tömning och minskar aptiten (via hypothalamus)
Man kan ge GLP-1-nedbrytningshämmare och GLP-1-analog, från ett litet monster.
|
Thyroidea
|
Thyroidea
|
Utsöndrar 90% T4, 10% T3. T4 omvandlas till T3 som är aktiv. Hormonet verkar på två intracellulära receptorer (alfa och beta).
|
|
Hypothyreos
Behandling
|
Nedsatt ämnesomsättning, köld, slöhet. Hos barn – retardation ”kretinism”. Orsak; globalt – jodbrist, i Sverige – autoimmunt.
Levaxin (syntestiskt T4). CAVE – ibland överanvändning som bantningsmedel, faktitia – risk för osteoporos och hjärtpåverkan
|
|
Hyperthyreos
Behandling
|
↑ ämnesomsättning, svettningar, nervositet
Grave's sjukdom är autoimmun (60% av fallen)
Betablockerare lindrar symtom (↓hjärtklappningar, oro, skakningar). Exempel propranolol
Thyreostatika – hämmar omvandlingen av T4 → T3
Kirurgi
Radiojod – ovanligt i Sverige. Jodet söker sig till thyroidea och strålningen dödar närliggande celler.
|
Magsäck / magsår
HCl utsöndras ifrån parietalcellen. Utsöndringen stimuleras av; histamin, ACh och gastrin. Utsöndringen hämmas av PGE1, PGI2.
|
H2-rec-antagonist
|
Cimetidin, Rantidin, interagerar med många andra LM
|
|
Muskarin-receptor-antagonist
|
Pirenzepin
Antikolinerga biverkningar – muntorrhet, förstoppning, urinretention
Används ej idag
|
|
Protonpumps-hämmare
|
Omeprazol (losec), pantoprazol (alla slutar på -azol).
Hämmar irreversibelt K+ / H+-ATPaset.
|
|
PGE1-analog
|
Misoprostol – hämmar syrasekretion, stimulerar mucusproduktion
|
|
Antacida
|
Direkt buffrande läkemedel, hjälper för stunden. Magnesium- och aluminiumsalter
|
|
Slemhinne-skyddande
|
Sucralfat – sukros och aluminiumhydroxid – Sockret är negativt laddat och binder till sårytor (som blottar positivt laddat kollagen). Det bildas som ett plåster över såret.
|
Ulcusterapi – lindra symtom med ovanstående, döda eventuell (ofta) Helicobacter pylori.
Antitrombotiska läkemedel
Predisponerande faktorer – långsamt flöde, skada på endotelväggen, rubbningar i koagulation- eller fibronlyssystemet. Virschoffs triad. Han utmanade för övrigt Bismark på duell med trikinersmittad korv. Bra att veta.
Parenterala koagulationshämmare
|
Ofraktionerad heparin (UFH)
|
Liknar den endogena polysackariden som finns på endotelcellerna.
Accelererar inaktiveringen av koagulationsfaktorer (Xa och II) av enzymet antitrombin. Ges intravenöst
|
|
LMWH – lågmolekylära hepariner, dalteparin, mm
|
Fragmin, subcutan administrering.
|
|
Biverkningar
|
Dosberoende blödningar – antidot – protaminsulfat
HIT – heparininducerad trombocytopeni – efter 5-10 dagar droppar trombocyterna pga autoimmuna AK. Andra trombocyter aktiveras → proppar i mikrocirkulationen (→ hudnekros). Medicin: danaparoid. Argatroban, om denna senaste slår fel.
Osteoporos
|
Oral antikoagulantia
|
Warfarin (waran)
|
Även råttgift. Påverkar syntesen av K-vitaminberoende koagulationsfaktorer. Warfarin behöver 3-4 dagar för att uppnå sin effekt, och för att effekten på K-vit-beroende koagulationshämmarna inte skall vara dominerande – dubbelbehandla med heparin i början. Regelbunden kontroll av protrombinkomplex (PK-värde) krävs.
Biverkningar - Blödningar från näsa, urinvägar. Antidot – vitamin K, om bråttom plasma, eller koaguantkoncentrat.
|
|
Trombinhämmare
|
Dabigatran, argatroban hämmar trombin. Trombin omvandlar fibrinogen till fibrin och ger feedback.
|
Trombocythämmande behandling
|
ASA – acetylsalicylsyra
|
Treo, albyl, trombyl, magnesyl
Hämmar COX som bl.a. omvandlar arakidonsyra till tromboxan. Kan orsaka GI-blödningar.
Ges profylaktiskt – efter hjärtinfarkt, stabil/instabil agina och mot TIA.
|
|
ADP-blockerare
|
clopidogrel (Plavix) hämmar ADP-receptorer.
ADP frisätts ifrån trombocyterna, stimulerar frisättning av proinflammatoriska faktorer och uttrycket av GPIIb/GPIIIa-receptorer på trombocyter → trombocytaggregering.
|
|
GPIIb/GPIIIa-blockerare
|
Trombocyterna binder fibronectin till GPIIb/GPIIIa-receptorn. Till detta fibronectin kan fler trombocyter binda → aggregering.
Abciximab innehåller AK mot receptorn.
|
Fibrinolytiska medel
Löser upp proppar akut genom att aktivera det fibrinolytiska systemet. Indikation – akut hjärtinfarkt, massiv lungemboli, akut ischemisk stroke
|
Streptokinas
ex streptase
|
Bildar streptokinas-plasminogen-komplex. Komplexet aktiverar plasminogen → plasmin (fibrinolytiskt).
Detta kommer ifrån streptokocker – kan vara immunoaktiverande.
|
|
t-PA-liknande
ex ateplas
|
Tissue-plasminogen-activator. Rekombinant enzym, bildar komplex med fibrin-plasminogen som då kan aktivera plasminogen.
|
Antidot
|
Protaminsulfat
|
Starkt basisk peptid som kombineras med det sura heparinet och bildar ett inaktivt komplex.
|
|
Vitamin K
|
Stimulerar syntesen av många koagulationsfaktorer.
|
| Tranexamsyra |
Hämmar plasminogenaktivering. |
Diuretika
|
Loopdiuretika, som
Furosemid
|
Hämmar Na+/K+/Cl-symportör i ascenderande Henle's slynga
Mycket potenta - Dopingklassade.
Förlust: K+, Ca2+
Ger direkt vasodilatation på kapacitanssidan (vener).
Används vid njurinsufficiens – LM behöver inte filtreras för att bli aktivt (som tiaziderna)
|
|
Tiaziddiuretika, som Hydroklortiazid
|
Hämmar Na+/Cl-symport i distala tubuli.
Medelpotenta.
Förlust av K+, ökning av Ca2+
Dilaterar efter några dagar resistanskärlen.
|
Kaliumsparande diuretika
|
Aldosteron-receptor-antagonist: spironolakton
|
Lågt BT → ↑aldosteron → spara vatten (+NaCl), utsöndra kalium.
Blockar vi receptorn så får vi diures och sparar kalium.
Endokrina biverkningar – eftersom det är en steroidsubstans...
|
|
Amilorid
|
Hämmar natrium/kalium-utbytet i samlingsrören.
Diuretikum → ↑Na+ i samlingsrören. I samlingsrören finns en Na+/K+-antiport som stimuleras av den höga koncentrationen natrum
|
|
Osmotiska diuretika
|
Mannitol / sorbitol – filtreras fritt men reabsorberas inte alls. Samma mekanism som vid obehandlad diabetes. Sockret drar med sig vatten. Kan tyvärr endast ges IV.
|
Why all the fuzz about K+? → viktigt för hjärtat...
Hjärtsvikt
”Oförmåga hos hjärtat att som pump uppfylla kroppens metabola krav”.
- Trötthet, hosta, andfåddhet och hjärtklappning
Ett sviktande hjärta arbetar sämre med både högre preload och afterload.
Icke-farmakologisk behandling – diet om övervikt, rökstopp, fysisk träning, ↓salt och vätskeintag, återhållsamhet med alkohol.
|
ACE-hämmare till alla
|
Hämmar omvandlingen av angiotensin I → angiotensin II.
Afterload ↓ - ↓perifer vasokonstriktion (ffa resistanskärl)
Preload ↓ - ↓aldosteron → ↑ diures → ↓ blodvolym
|
|
Akut Diuretika
|
I.V. loopdiuretika – dilaterar venösa kapacitanskärl → ↓ preload
|
|
Kronisk diuretika
|
↑diures → ↓ blodvolym → ↓preload
Loopdiuretika används mest.
Tiazider påverkar afterload pga resistanskärlspåverkan och kommer in i sena skeden.
|
|
Digitalis
|
”stärker hjärtat” ↑inotropi genom att öka kalciumkoncentrationen.
↓HF via vagus. Slagvolymen ökar. Bättre cirkulation till njurarna – mer vätska utsöndras, RAAS minskar.
Pre- och afterload ned.
Digitalis + hypokalemi → ↑effekt
Ingen effekt på överlevnad.
|
|
Betablockerare
|
↓RAAS-aktivering sänker afterload och betablockerarna ger också ett minskat syrebehov i myokardet. Alla skall ha, nästan.
|
Hypertoni
1.5 – 2 miljoner svenskar drabbade (ett värde över 140/90 mätt vid tre tillfällen). ↑risk för stoke ggr 4, hjärtsvikt, hjärtinfarkt ggr 2.
BT = CO x TPR
CO = SV x HF
Sympatikus
|
Hjärta
|
↓HF + slagvolym.
|
|
Kärl
|
Alfa-receptorn stimulerar vasokonstrktion (njure, GI, hud)
Beta-receptorn stimulerara vasodilatation (skelettmuskler)
|
|
alfa-2-rec
|
Negativ feedback
|
Livsstilsåtgärder är det viktigaste sättet att sänka blodtrycket.
Farmaka
|
Betablockare
|
Antagonistisk verkan på adrenerga beta-receptorer
Hjärta - ↓kronotropi, inotropi (slagvolym)
Njure - ↓renin-frisättning
↓sympatikusutflöde ifrån CNS → resistanskärlen dilaterar
Baroreceptorernas sensitivitet minskar
|
|
Tiaziddiuretika -
förstahandsval
|
Verkar i njuren.
Hämmar reabsorption av NaCl i distala tubuli → ↑urinproduktion
Efter några dagar ger den minskad konstriktion av resistanskärl
|
|
Kalciumflödes-hämmare
|
Hämmar L-typs-kalciumkanaler i ffa hjärta och kärl.
→ ↓inotropi, kronotropi och dronotropi (ledningshastighet)
→ vasodilatation → ↓ TPR
Vissa LM är mer selektiva på hjärta (Verapamil), andra på kärl (Amlodipin) , yttelrigare andra ligger mellan (Diltiazem).
|
|
ACE-hämmare
|
Hämmar enzymet angiotensin converting enzyme.
Angiotensinogen – renin → angiotensin-1 – ACE → angiotensin-2
Angiotensin-2 stimulerar vasokonstriktion och aldosteronfrisättning samt potentierar sympatikus.
Bradykinin har en vasodilaterande effekt och ger rethosta. Här kommer bradykinin att ansamlas.
|
|
Angiotensin-receptor-blockare (losartan)
|
Angiotensin-2-receptor-antagonist.
ACE-hämmare kan ge rethosta vilket man slipper med detta preparat.
Ingen ansamling av bradykinin.
|
Extra varsamhet
|
Diabetiker
|
Kan vara farligt med betablockerare eftersom de inte får sitt vanliga svar på eventuell hypoglykemi.
Normalt sett försöker kroppen kompensera hypoglykemi genom sympatikuspåslag - ↑HF, tremor, svettningar. Dessa symptom kan diabetikern lätt känna igen och sätter då i sig socker.
Sympatikuspåslaget mobiliserar också glukos.
Tiazider hämmar insulinsekretion i pancreas.
Ge ACE-hämmare eller angiotensin-receptorblockare i första hand.
|
|
Atheroskleros i specifika fall
|
Inga ACE-hämmare eller angiotensin-receptorblockare om man har njurartärstenos. Då dödar man njurarna.
|
|
Rökning
|
Associerat med KOL. Betablockerare kan förvärra symtomen eftersom Beta-2-receptorer i lungorna är viktiga för bronkodilatation.
Undvik framförallt oselektiva betablockerare (propranolol)
|
ABCD – hypertonibehandling – kombinationer är effektivast!
ACE inhibitors/ AngII antagonists (sometimes Alpha agonists also)
Beta blockers
Calcium antagonists
Diuretics (sometimes vasoDilators also)
Angina pectoris
Stabil angina
Behandla riskfaktorer; rökning, hypertoni, hyperlipidemi, diabetes. Man vill öka tillgången och minska efterfrågan på syrgas.
|
|
Anfallskupering – nitroglycerin
|
Normalt omvandlas L-arginin -NOS→ NO. NO leder till att intracellulärt cGMP↑ → dilatation av krans-, resistans- och kapacitanskärl.
↓preload och afterload.
Sublingual administrering – för snabbt upptag och för att undvika stor första passage-metabolism
|
|
Anfallsprofylax
|
|
Långverkande nitrater
|
Modifierade nitrater som ger en längre effekt.
Stor toleransutveckling – natten ska vara nitratfri
Kombinera ej med viagra (cGMP-nedbrytningshämmare), dödlig hypotension kan bli fallet.
|
|
Betablockerare -förstahandsval
|
↓HF → ↑diastole (hjärtat försörjs främst under diastole) → ↑tillgång
↓syreförbrukning.
Ex metoprolol
|
|
Kalciumflödes-hämmare
|
Hämmar L-typskalciumkanaler.
Dilaterar krans- och perifera kärl.
↓Kontraktilitet och HF
Läkemedlen kan vara selektiva på hjärtat eller kärl eller båda. De som är selektiva för hjrätat skall ite använda med betablockare, för det blir för stor synergieffekt. De kärlselektiva skall det, eftersom man annars kommer att få kompensatorisk ↑HF.
|
|
Infarktsprofylax
|
|
ASA
|
Hämmar COX och därmed ↓tromboxan → ↓ trombocytaggregering.
75 mg / dag: Trombyl
|
|
Statiner
till alla
|
Hämmar HMG-CoA och sänker HDL i blodet → aterosklerotiseringen går långsammare. Dessutom antiinflammatoriska effekter.
|
Instabil angina
Förhindra infarkt, reversera ischemi, ingen effekt på tre dagar? - Överväg PCI
|
|
ASA
|
Störtdos 500 mg, sen 75 mg/dag
|
|
Heparin
|
SC injektion när diagnosen ställts.
Potentierar antitrombin III.
|
|
Clopidogrel
|
ADP-antagonist – hämmar trombocytaggregering
|
|
Abciximab
|
Vid PCI – AK mot GP IIa/IIIb – hämmar trombocyaggregering
|
|
Nitrater
|
IV-infusion av nitroglycerin, av smärtskäl. Max två dygn … toleransutveckling
|
|
Betablockerare
|
Första dosen IV, sen PO.
|
Hjärtinfarkt
Akut hjärtinfarkt
Försök återställa blodflöde genom affekterad vävnad.
Reducera infarktstorlek genom att minska syrebehovet i myokardiet
|
|
Syrgas
|
Mask / näskateter
|
|
Nitrat subling
|
Svar? → det var angina. Om Nej, går man vidare:
|
|
Morfin
|
Mot smärta och ångest
|
|
ASA
|
500 mg
|
|
Svikt?
|
Loopdiuretika – furosemid
|
|
Ev trombolys / PCI
|
Beroende på plats.
|
|
Ev betablockad
|
Vid takykardi, högt BT
|
|
Ev nitroglycerin
|
Via infusion
|
Trombolytika
|
|
Streptokinas
|
Bildar komplex: Streptokinas-plasminogen.
Komplexet aktiverar plasminogen till aktivt, fibrinolytiskt plasmin.
|
|
Alteplas – rekombinant tPA
|
Tissue plasminogen activator. Ett rekombinant enzym som bildar ett komplex med fibrin-plasminogen.
Komplexet aktiverar plasminogen.
|
Antidot
|
|
Protaminsulfat
|
Starkt basisk peptid som kombineras med det sura heparinet och bildar ett starkt komplex utan antikoagulerande effekt.
|
|
Vitamin K – konakion
el färsk plasma med koagulations-faktorer
|
Vitamin K är nödvändig för syntesen av vissa koagulationsfaktorer.
Konakion är lämplig antagonist till warfarin och andra anti-vitamin-K-LM
|
|
Tranexamsyra
|
Hindrar aktiveringen av plasminogen, kan användas mot rikliga mensblödningar.
|
Sekundär profylaktisk behandling (efter hjärtinfarkt)
|
|
ASA
|
75 mg / dag
|
|
Betablockare
|
Till alla!
|
|
Statiner
|
Till alla!
|
|
ACE-hämmare
|
Vid svikt
|
|
ADP-recetor-hämmare
|
Under kortare tid
|
Lipidsänkare
Livsstil – motion, kost och ↓alkoholintag.
Skadat endotel – LDL binder in, oxideras av ROS till oxLDL. Makrofager har en scavengerreceptor som är oreglerad, genom vilken de tar in oxLDL i såna mängder att de omvandlas till skumceller. Skumcellerna migrerar in i kärlväggen. Cytokiner frisätts och ECM-molekyler utsöndras.
HDL – 'kroppens dammsugare' – tar upp kolesterol och tar det till levern. LDL är det 'onda kolesterolet'.
Kolesterol används i steroidhormoner (aldosteron, östrogen, testosteron) och vitamin D.
Hyperkolesterolemi ärpredisponerande för bl.a. hjärtkärlsjukdom
|
|
Statiner
|
Hämmar HMG-CoA → ↓kolesterolsyntes.
LDL-receptorer ökar på levern och LDL i plasma sänks.
|
|
Resiner
|
Hämmar gallsyraabsorption → ↓kolesterolupptag.
LDL-receptorer i levern ökar.
|
|
Fibrater
|
Stimulerar lipoproteinlipas och reducerar troligen VLDL-syntes.
LDL-receptorer i levern ökar.
|
|
Nikotinsyra
|
Hämmar lipolys i fettväv → ↓VLDL-syntes i levern
|
Immunomodulerande farmaka
Fosfolipas A2 spjälkar arakidonsyra ifrån fosfolipider. Arakidonsyran kan omvandlas med COX till prostanoider (prostaglandiner + tromboxan). Lipoxygenas omvandlar arakidonsyran till leukotriener.
|
PGE2 och PGI2
|
Vasodilaterar, sensibiliserar nociceptorer. Medierar feberreaktionen (temp-centrum i hypotalamus). Har en skyddande effekt på magslemhinnan: vasodilatation – ökad blogenomströmning, ökad produktion avcskyddande mukus, minskad bildning av saltsyra
|
|
PGI2
|
Antikoagulativ effekt. Balanserar TXA2
|
|
TXA2
|
Koagulativ effekt
|
|
COX-1
|
Uttrycks på alla celler hela tiden, konstitutivt. ”House-keeping functions”
|
|
COX-2
|
Normalt i mycket låg koncentration – inducerbart. Uttrycks av endotel och makrofager, ffa vid inflammation
|
NSAID karekteristika
-
Antipyretiska
-
Antiinflammatoriska
-
Analgetiska
Exempel på NSAID – ASA, Ibuprofen, Diklofenak, Ketoprofen
|
ASA
|
Salicylsyra är den aktiva metaboliten. Hämmar COX-1 och COX-2 irreversibelt. Trombocyter saknar cellkärna och kan ej nybilda sina enzym därför får vi en antikoagulativ effekt utöver den smärtdämpande i många andra celler.
ASA är inte förstahandspreparat för smärtdämpning.
|
|
Biverkningar
|
GI – dyspepsi, ulcus (pga ↓PG → ↓mucus + sur NSAID)
Blödning – förlängd blödningstid i 4-7 dagar
Njursvikt – ↓PGE2 och PGI2 → ↓vasodilatation → reducerad genomblödning
Allergi – klåda, astma (ansamling av leukotriener)
|
|
Intox
|
Yrsel, hörselnedsättning, respiratorisk acidos (pga att ASA stoppar andning i hög konc) och metabol acidos (ASA är en syra, och skadar mtabolismen för andra såna) = dåligt. Vid höga doser går kinetiken från 1a ordningens till 0e ordningens, dessutom.
|
|
|
|
COX-2-selektiva hämmare
|
Här får man mindre biverkningar från GI, men det ger också en ökad risk för tromboembolism eftersom trombocyterna uttrycker COX-1, medan endotelet uttrycker COX-2. Det blir en obalans i PG-TXA-balansen.
|
Paracetamol
Dämpar smärta och feber men är inte antiinflammatorisk – alltså inte NSAID. Påverkar inte GI. Ger leverskada i för stora doser. Vid intoxikation, ge acetylcystein eller methionin. De omvandlas till glutation, enzymet som bryter ned paracetamol.
Leukotrienhämmare
kan användas vid astma. Montelukast.
Kortikosteroider
Mineralkortikoider
Aldosteron. Receptorer finns i specifika vävnader. Huvudfunktionen är att reglera elektrolyt och vätskebalansen. Aldosteron stimulerar sparandet av vatten och natrium och utsöndradet av kalium.
Receptorn binder kortisol med samma affinitet, men det finns ett kortisolmetaboliserande enzym närvarande. Kortisolreceptorn finns i alla celler, huvudfunktionen är att reglera metabola och immunologiska processer.
Glukokortikoid = söt bark-liknande
Hypothalamus – CRH → hypofysen – ACTH → binjuremärgen – cortisol → blodbanan
Allt regleras av negativ feedback, även via medicinering.
Cortisol stimulerar glukosmobilisering, dämpar immunosystemet och påverkar ämnesomsättningen.
Användningsområden;
-
Immunosupprimerande vid inflammatoriska eller autoimmuna sjukdomar (t.ex. RA)
-
Sjukdomar i GI
-
Sjukdomar i luftvägar
-
Eksem och allergier
-
Immunosupprimerande vid organtransplantation
-
Substitutionsbehandling vid Mb Addison.
Administrering – IV, PO, IM. Ögondroppar, salva, näsdroppar, lungsprayer.
90% av kortisolet i plasma är bundet till transkortin och albumin.
Det finns många olika kortisolläkemedel med styrka som varierar från samma effekt som kortisol till 35 gånger starkare.
Verkningsmekanism
Eftersom cortisol är ett steroidhormon så diffunderar det lätt över cellmembranet. Det bildar ett komplex med receptorn och tillsammans går de in i kärnan där de binder till olika sites på DNA.
Stimulerar – syntes av antiinflammatoriska faktorer som IL-1-decoy-receptor (binder upp IL-1), annexin-1. Cortisol aktiverar också befintligt annexin-1. Annexin hämmar fosfolipas A2 så att arakidonsyrakoncentrationen minskar.
Hämmar – syntes av inflammatoriska mediatorer – IL-2, PG, NO, cytokiner och syntes av adhesionsmolekyler. IL-2 är viktigt för T-cellsproliferation.
Biverkningar: Mb Cushing
Mobiliserar socker – hyperglykemi
Bryter ned proteiner och hämmar syntesen – muskelatrofi, hud- och slemhinneskörhet
Ökad lipolys – omfördelning, buffalo hump, moonface
Osteoporos
Minskat motstånd mot infektioner.
Reumatoid artrit
- systemisk, autoimmun sjukdom som ger kronisk, symmetrisk inflammation i ledkapslar. Prevalens ~1%, vanligare hos kvinnor. Kapseln infiltreras av T- och B-celler samt makrofager. Sätt in aggressiv behandling så fort som möjligt efter diagnos.
Två mål; lindra smärta (NSAID, paracetamol), behåll rörlighet i lederna (DMARD, Disease modyfying anti-rheumatic drugs).
|
|
Metotrexat
|
Cytostatika. Är en antimetabolit (falsk byggsten i DNA), folsyraanalog. Hämmar T-cellsproliferation, mm.
1a handspreparat
|
|
Ciklosporin
|
Hämmar kalcineurin → genpåverkan → ↓IL-2-produktion → T-cellsprolifereration ↓ → B-cellsaktivering ↓.
|
|
Sulfasalazin
|
Består av 5-ASA och sulfapyridin. Hämmar T-cells-aktivitet, fr a 5-ASA och den hela molekylen.
|
|
Cytokin-blockare
|
Rekombinanta AK och proteiner. ”Biologiska LM” - kan inte tas peroralt (proterinerna bryts ned). Dyrt.
IL-1-hämmare → ↓brosknedbrytning (anakinra)
TNF-hämmare → ↓vita blodkroppar på inflammationsplatsen (adalimumad, etanercept).
|
|
Klorokin-fosfat
|
Skiftar från Th1- → Th2-svar
|
|
Guldpreparat
|
Antiinflammatoriskt. Okänt varför.
|
|
Glukokortikoid
|
Hämmar produktion av IL-2 centralt → ingen T-cells-aktivering
|
Inflammatoriska tarmsjukdomar
Crohn's – fläckvis inflammation.
Ulcerös colit – kronisk inflammation i colon, involverar nästan alltid rektum och går bakåt i systemet.
|
|
Sulfasalazin
(5-ASA + sulfa)
|
Grundsten i behandling. Absorberas dåligt – effekt från lumensidan. Det är 5-ASA som är den viktigaste delen vid behandling av tarminflammationer. Den har mest effekt i tjock/ändtarm.
Hämmar lymfocyter och granulocyter, och tros även påverka bakteirerna i området på ett gunstigt sätt.
|
|
Gluko-kortikoider
|
Vid skov
|
|
Cytokin-hämmare
|
Infliximab – TNF-receptorantagonist. Den nya, helt mänskliga varianten:
|
|
Azatioprin och 6-MP
|
Azatioprin bryts ned till 6-MP. 6-MP är en antimetabolit som hämmar DNA-syntes och därmed cellproliferation.
Lymfocytproliferation ↓ → cellulärt svar och humoralt svar ↓
CAVE – gradvis dosökning av 6-MP, 10% av befolkning har lägre enzymaktivitet vilket gör dem känsligare för läkemedlet.
Biverkningar – 15-20% måste avbryta behandling pga dessa.
|
Transplantation
Vävnadstransplantation – vävnad transplanteras. Risk för Host vs Graft reaktion – avstötning.
Benmärgstransplantation – benmärgens stamceller förs över. Risk för Graft vs Host, det inplanterade immunförsvaret angriper mottagaren. Akut – T-lymfocyterna angriper epitelceller i hud, lever, slemhinnor. Kronisk (3-18 månader)– vävnaderna kapslas in i bindväv och förtvinar.
|
Glukokortikoider
|
|
|
Ciklosporin
|
Kalcineurinhämmare (IL-2-synteshämmare)
|
|
Takrolimus
|
Kalcineurinhämmare, mer potent än ciklosporin
|
|
Metotrexat
|
Antimetabolit
|
|
Azatioprin
|
Antimetabolitprodrog
|
|
Mykofenolatmofetil (viktig!)
|
Mykofenolsyra hämmar T- och B-cellsproliferation genom att hämma guanosinsyntes. Andra celler kan bilda guanin – selektiv hämning av T- och B-celler.
|
|
Muromonab CD3
|
Antikropp mot T-cell-receptorns CD3
|
|
Basiliximab
|
Blockerar IL-2-receptorn, förhindrar T-cellsproliferation
|
|
Cyklofosamid
|
Senapsgas typ, hämmar celldelning genom att binda till och bråka med DNA. Hämmar humoralt och cellulärt immunsvar.
|
Andningsvägarna
|
Astma - behandlingstrappa
|
|
Kortverkande betastimulerare vid behov
|
Inhalator
|
|
Svaga steroider
|
Inhalator
|
|
Långverkande betastimulerare + leukotrien-antagonist (montelukast)
|
Leukotriener stimulerar kemotaxis av inflammatoriska celler samt bronkkonstriktion.
|
|
Starkare steroider
|
Inhalator
|
|
Steroider
|
peroralt
|
|
(omalizumab)
|
Anti-IgE. Bra, men svindyr.
|
|
|
|
Akut: ipratropiumbromid
|
Muskarinreceptorblockad
hämmar kolinergt medierad bronkkonstriktion och körtelsekretion.
|
|
|
|
Immunterapi
|
Genom att gradvis öka exponeringen av allergen kan allergin minskas.
|
|
KOL – kronisk obstruktiv lungsjukdom
|
|
Antikolinergika, betastimulerare och Teofyllin
|
Symtomlindrande (luftrörsvidgande)
|
|
Inhalationssteroider
+
Långverkande betastimulerare, antikolinergika, influensavaccinationer
|
Exacerbationsprofylax (försämringsperiod, typ skov)
|
|
Allergisk rinit – nysningar, kliande ögon och näsa, täppthet, rinande näsa
|
|
H1-antihistamin
|
loratadin, desloratadin.
|
|
Intranasal slemlösande
|
Nässpray max 10 dagar
|
|
Leukotrienantagonist
|
|
|
chromone-spray
|
Stabiliserar mastcellerna → ↓histamin
|
|
Intranasala steroider
|
|
Histamin – sekreteras ifrån mastceller och basofiler. H1 medierar bronkokonstriktion, ökad kapillärpermeabilitet samt (tillsammans med H2) vasodilatation. Tidigare antihistamin gav dåsighet som biverkan, men de nya specifika H1-blockarna har inte denna biverkan.
|
Nästäppa
|
|
Oximetazolin
|
Nezeril – alfa-receptor-agonist → konstriktion av blodkärl i näsan – avsvällande. Max 10 dagar. Spray.
|
|
Fenylpropanolamin
|
Rinexin – långverkande alfa-receptor-agonist. Peroral.
|
|
Hosta
|
|
Coccilana etyfin
|
Kodein, cocillanaextrakt och senegaextrakt. Vanebildande – receptbelagt. Hostdämpande och slemlösande effekt.
|
|
Noskapin
|
Naturligt förekommande opiumalkaloid. Ej vanebildande – ej receptbelagt.
|
Comments (0)
You don't have permission to comment on this page.